Ja då är det bara en vecka kvar.
En vecka kvar till julafton som ju kommer på samma datum varje år.
Med tanke att jag varje månad den 24e har skrivit hur många månader det är kvar till julafton så tror ni nog att jag är en fanatisk julfirande person.
Men faktiskt så är det nästan tvärt om.
Jag förstår alla som älskar julen och dess traditioner och ni får inte bli arg på mig nu.
Men detta är min blogg, mina känslor och tankar.
Jag har haft fantastiska jular när jag var yngre och såg alltid fram emot just denna dagen.
Men jag har också haft sämre jular.
Redan första julen efter att jag flyttade hemifrån så valde jag att inte fira med min mamma eller pappa.
Och så har det varit alla år efter.
Jag har varit med vänner som känt samma som mig.
Och jag har även varit själv flera julaftnor.
Sen blev man ju pappa och då vill man ju införa jultradition igen, speciellt för hans skull.
Detta är Lucas fjärde julafton och han längtar så. Men vi har pga olika omständigheter bara varit tillsammans på julafton två gånger.
Och iår kommer vi att umgås och mysa bara vi den 22a och sedan kommer vi vara hemma hos Lucas och hans mamma den 23e och så äta julfrukost tillsammans den 24e.
Allt för Lucas skull.
Sen åker de iväg till mormor och morfar så då drar jag hem, tar på mig mjukisbyxorna och bara är här hemma.
Dock är det en tradition jag inte missar och det är Kalle Anka klockan 15:00.
Som sagt så vill jag inte ta bort någons julkänsla eller det underbara med att fira med familjen.
Det är nog snarare att jag är lite avundsjuk och ärligt lite ledsen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar