onsdag 6 januari 2016

Svårt att hålla tillbaka tårarna älskade unge.

Ja ibland är det svårt att hålla tillbaka tårarna vid vissa tillfällen.
Innan idag hade jag et sånt tillfälle. 

Jag hade varit hos Lucas och lekt och busat i några timmar och när jag sa jag skulle gå knuffade han ner mig i sängen och sa "jag håller fast dig" 

Det har han gjort innan men sen brukar det inte vara något mer med det.

Men idag slängde han sig runt min hals och säger "pappa inte gå, pappa stanna här med mig" 

Jag försöker förklara varför jag måste gå och tittar han på mig med sina underbara bruna ögon, ger mig en bamsekram och säger "jag saknar dig" 

DÅ var det svårt, då var det riktigt svårt, men fick bita ihopa.

När jag går så ska han alltid vinka i fönstret och tydligen står han kvar där och vinkar tills han inte kan se mig mer.

När jag visste han inte kunde se mig längre kom tårarna.

Lucas, jag vet du inte kan läsa. Men jag brukar berätta det för dig. 

Jag älskar dig mer än någon eller något annat på denna jord och universum.

På fredag kommer jag och hämtar dig på dagis och då har vi ju lek och bus(s) helg du och jag hemma hos mig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar