Sjukhuset

Då jag fått en del frågor om vad som hände i natt/morse och inte svarat var av er så kommer här "historien"

Det har ju känts ganska bra efter skadan i vintras, men i förrgår började jag känna lite smärta i knät men trodde det skulle gå över och tog lite smärtstillande.
Men igår morse så vaknade jag och det gjorde ont och var helt stel i knät, men efter ha varit uppe lite så kändes det så OK att jag i alla fall kunde gå lite på det och stödja mig på benet.
Men när jag kom hem igår kväll så gjorde det mycket ondare och jag hade även fått feber.
Så jag tog smärtstillande och gick o la mig.

Strax efter 4 imorse så vaknade jag och var törstig och skulle vända mig i sängen för att nå vattenflaskan då det stelnade till och det kändes som knivar i knät och smätan ilade upp i huvudet. Jag låg och skrek samtidigd som jag försökte ta tag i benet och lägga det ner rakt.
Men det gjorde så ont att jag fortfarande skrek och Cillan som då hade vaknat fråga om jag ville åka till akuten. Det ska mycket till för att jag åker in till sjukhus, men nu var det ingen tveken och vi konstaterde snabt att jag inte kunde ta mig dit på egen hand då det gjorde fruktansvärt ont i knät och så fort jag rörde benet så gjorde det ännu fortare.
Så Cillan ringde till 112 och dom sa dom skulle skicka en ambulans.

Ambulansen kom och dom kunde snabt konstatera att dom inte kunde göra mycket på plats utan dom fråga om jag ville åka till sjukhuset vilket jag ville för jag visste att det var den enda som skulle hjälpa.
Väl inne i ambulansen så tog dom blodtryck som var högt och även kollade dom att jag hade feber.
På väg in gjorde det ont och hon fråga om jag ville ha smärtstillande och det ville jag gärna. Då skulle jag få morfin i en spruta i armen och ett kort ögonblick ångrade jag att jag sa ja för jag och sprutor är inte bra kompisar. Men sen kom jag på att ett stick kan göra att smärtan i knät försvinner så då var det helt OK. Så dom stannade ambulansen och satte röret i armen och spruta in morfin. Fick även en dosa till på vägen innan vi var framme.

Väl på sjukhuset gick allt fort. Dom tog först blodprov med en annan spruta i andra armen innan jag blev inrullad i ett eget rum.
Läkaren kom också rrelativt fort och hade läst jornalen från förra gången samt kollat det med feber, högt blodtryck och efter att ha känt på knät sa hon att dom skulle göra en "ingång" till knät. Då blev jag närvös och frågade vad dom skulle göra och då sa hon att dom skulle ta vätskeprov från knät. Gissa vad, det blev en spruta till och nu i knät.

Sen efter lite över en timmes väntan kom läkaren tillbaka och berättade att dom vita blodkroparna hade för högt värde och att dom skulle tappa ut vätska från knät.
Tjoho tänkte jag i mitt morfinrus och var inte alls sugen på en spruta till. Men hon sa att smärtan även kommer att försvinna om dom tar bort det ur knät så då var det väl OK.

Efter det fick jag åka hem och nu är det vila, ingen belastning, kryckor och medecin som gäller.

Ja, ja, det kunde ha varit mycket värre.